Utvärdering, första dagen med stegräknare!
Jag blev ju som sagt med stegräknare igår! Och gissa om första dagen varit bra, jag och lilla Bob har varit väldigt duktiga idag, för ja, självklart måste man döpa sin stegräknare! Han (den), ska ju vara med mig länge! Rekommendationen är att gå 10 000 steg per dag, 12 000 om man vill träna mycket, jag har klarat av 16 200 steg! Det ni! Sen har jag ju i och för sig sprungit omkring på stan och shoppat också, mycket tråkig sysselsättning, men det ger en hel del steg. Men som det känns nu kommer jag klara mina 12 000 steg om dagen!
En stegräknare är väldigt bra att skaffa om man har lite motivationsbrist. Jag märker redan nu efter en dag att jag får lust att utmana mig själv, går i rulltrappan istället för att åka osv. Det är roligt! Man ser hur många steg man tagit och vill gärna ta några till!
Just nu har min träningsmotivation äntligen återvänt, och jag log och faktiskt till och med skrattade hela joggingturen ikväll. Lite nya träningsredskap och skitbra musik i öronen gör livet och träningen så mycket roligare! Så, tips till er som gillar att röra er men vill utmana er själva lite, köp en ni med! Min kostade 175 kr, extrapris på Intersport, kostat 350 från början. Som med allt annat finns det olika prisnivåer på stegräknare, och även antalet funktioner växlar mellan varianterna. Det finns de som räknar kcal, spelar musik och massor av annat, och så finns det billigare varianter som bara räknar steg. En som bara räknar steg är nog lämpligast för de flesta faktiskt, det är det viktigaste man behöver veta när det gäller just en stegräknare.
Min Bob räknar kalorier, km, steg och har ett inbyggt alarm. Men jag har nog bara användning av stegräkningen tror jag! En sak som jag dock inte förstår mig på när det gäller stegräknare, kan man inte stänga av den? Den ligger ju påslagen hela natten och drar batteri, mitt miljöhjärta går i tusen bitar! Någon som vet hur man stänger av en stegräknare? Står ingenting om det i manualen!
Hej Nya Livet!
Min nya kompis!
Att tänka efter
Just nu har jag även massor av plugg i skolan, min mentala nivå ligger på noll och matlagning ligger långt ifrån mitt intresseområde just nu i livet. Det känns som om så mycket bara kretsar kring mat och ätande, speciellt när man är så intresserad av matlagning, hälsa osv och till och med driver en blogg. Så, jag måste fråga er där ute, ni matintresserade. Blir ni inte, ibland, bar jäkligt trötta på mat?! Är jag den enda som känner ibland att "Nej, fy. Inte ett recept till. Nu vill jag bara äta den mat som ställs fram på bordet av någon annan och slippa tänka på allt."
Kanske är det bara jag, som tröttnat lite på det jag brinner mest för i livet, eller kanske, så har jag bara en vilopaus från mitt intresse? Jag hoppas på det sista, för jag känner ändå, att någonstans där långt inom mig finns ändå den där glöden och passionen för hälsa, mat och bakning kvar i mig - såklart. För ni kommer då aldrig få se Frida med en Billys pizza eller Ekströms smulpaj, då käkar jag hellre mossa.
Det här blev ett väldigt luddigt inlägg, men så är det ibland, livet är väldigt luddigt. Väldigt konstigt. Livet kan spela en ett spratt ibland, svänga och kränga runt, upp och ner, i olika banor och riktningar som man själv ibland överhuvudtaget inte vill, eller kanske inte orkar bry sig om. Men det gäller att någonstans försöka ha kvar en gnutta kontroll över vad som sker, hur man mår och vad man gör för val i sitt liv. För det är just Ditt liv du lever i, så se till att verkligen påverka vad som sker i just Ditt liv.
Det här har med mycket annat än mat att göra, vilket ni kanske också förstår. Men kan ni inte hålla med mig om att det är så viktigt att ta hand om livet, om sig själv och sina nära? Jag börjar bli en sådan människa som struntar i allt, jag är så trött på detta jäklans ekorrhjul som vi alla springer omkring i varje dag. Frukost, fralla, kaffe, fort iväg till jobb och skola, hem igen, stressad, laga mat, helt slut, tv och slutligen sängen. Sedan vaknar man upp till exakt samma vardag igen. Ibland kan jag inte bara låta bli att undra, - Vart sjutton finns poängen med allt detta?
Jag har bara lust att gå min egen väg. Älska min familj, mina vänner, göra val som jag mår bra av. Lära mig att älska mig själv. Äta det jag tycker om och det jag mår bra av, göra saker som jag trivs med och som jag vill göra. Men, jag finner mig själv gång på gång sitta fast i ekorrhjulet och knappt klara av en enda sak av allt det jag vill med mitt liv. Så, du lilla vän som orkat läsa hit, jag vill säga dig en liten sak! Stanna upp där och nu, när du knatar som bäst i hjulet, stanna upp och tänk efter. Vart är du i ditt liv? Är du lycklig? Vad händer runt omkring dig, är det så här du vill att ditt liv ska se ut? Eller har även du, som jag, bara byggt upp en fasad kring dig själv som du lever efter och tror att du mår bra inuti?
En sanning
Mitt liv går i tusen bitar om och om igen - men jag försöker ihärdigt pussla ihop dem.
Jag börjar dock tvivla om det går över huvud taget.
Grattis - DU har förstört mitt liv.
Känner du dig nöjd nu?
Känns det som en seger?
Känner du dig stark som har trampat ned mig och mina kära?
Jag har bara en sak att säga dig:
Jag hatar dig och jag hoppas att jag aldrig mer behöver se dig, i hela mitt liv.
Efter träningen mumsar jag på....

Älska dig själv!
För det är så otroligt viktigt, ja, faktiskt det viktigaste i livet. Att vi får känna kärlek, trygghet och att vi känner rätten av att vi får finnas till. Att njuta av livet och känna lycka behöver inte bara innebär en påkostad lyxkryssning eller det perfekta jobbet. Att ta en dag för sig själv, enbart för sig själv, är minst lika viktigt. Att koka sig en kopp thé, ta en där extra smörgåsen som man så gärna vill ha, sätta på en film och bara njuta. Det behöver vi!
Och mår du inte bra, känner du dig ledsen, ensam eller rädd - oavsett vad det är, så förtjänar du att någon lyssnar på dig. Livet är för kort för att gå omkring och må dåligt. Man ska inte slösa bort sina dagar här på jorden till onödiga timmar av gråt - man måste få stöd, kärlek och kunna gå vidare, oberoende vad problemet är. Alla mår vi dåligt ibland, och jag tycker inte det är något man ska skämmas över. Det har nästan blivit lite som att man måste "gömma" sina känslor i dagens samhälle, man får inte visa utåt att natten varit skit, nej, man ska le och låtsas må bra.
Därför vill jag bara skriva några rader till just Dig. Så att Du förstår att Du är viktigast i världen i Ditt liv. Utan din hälsa, så tar du dig inte långt, och utan stöd, kärlek och någon att dela mina tankar med, kan du aldrig ta dig upp ur livets många fallgropar. Det gäller att alltid tänka på sig själv, ge sig själv det man behöver. Vill man gråta - då får man gråta. Det finns inga regler här i livet, du kan styra ditt liv på så många sätt. Så se till att göra något bra av det, vi vet aldrig när livet kan ta slut.
Vi gör framsteg varje gång vi lär oss att se förbi våra murar
Cykla, cykla, cykla!
Hur som helst, tillbaka till cyklingen, träningen och min egna hälsa. Det har nu gått snart 5 dagar sedan jag bröt mina gamla dåliga vanor som jag dragits med sedan jul. Jag har varken ätit ost, marmelad eller smör på 5 dagar, och det känns så bra! Mina "fiender" kan stå på bordet framför mig, och jag vill inte ens ha dem. Detta handlar inte om att banta, undvika vissa sorters mat utan helt enkelt bryta ett dåligt beteende.
Att träna sig i form igen
Så, det jag vill komma till är att jag de senaste månaderna format min kropp till något jag inte vill. Jag har lagt på mig några extra kilon, så att säga. Med detta menar jag inte att jag blivit tjock, inte alls. Jag har helt enkelt tappat muskelmassa och lagt på mig lite mer runt höfter och lår. Enligt vissa kanske jag behövde det, då jag under sommaren gick ned lite väl mycket i vikt. Men men. Nu är jag redo att ta tag i min kropp igen, på ett bra sätt! För det vitkigaste är att må bra, både fysiskt och psykiskt.
Jag mår bra av att röra på mig, svettas och få ut lite energi ur kroppen. Men jag mår även bra psykiskt av att kunna titta mig i spegeln i bikini och känna mig nöjd. Detta kräver träning - inte ost och marmelad, haha.
Så Jävla trött på idealen
Det är inte alls konsigt att ätstörningar snart är ett allmänt folkhälsoproblem. För vem påverkas INTE av denna eviga vikthysteri!? Det går inte att undvika. Varenda skyltdocka, modell, tv-hallåa osv. är smalare än smalast. Alla småtjejer som växer upp med dessa sjuka ideal - de vet inget annat. De tror som många, många av oss att det är sådär man ska se ut, att det är smal som är snygg. Smal = Lycklig, älskad, populär, nöjd. Om det ändå bara var smal det gällde, men nuförtiden är smal = bmi under 19 = underviktig = farligt... Ni förstår vart jag vill komma.
Nu undrar jag, varför protesterar ingen? Varför sväljer vi alla unga tjejer och äldre kvinnor allt detta skitsnack? Varför ställer sig ingen upp och säger "NEJ; Nu får det vara nog!" Varför skapas inga Facebookgrupper, demonstrationer, uppror mot denna ångestframkallande bild som media varje dag spyr ut på oss??
VARFÖR?!
Ps... Ingen bra idé
Nepp, jag kommer fortsätta äta sötsaker, om än i lite mindre skala kanske. För jag tror att vi alla behöver lite sött ibland, det gäller bara att sätta gränser för hur mycket!
Hejdå Sockermage!
HEJDÅ SOCKER
Man kan säga att jag verkligen längtar tills vägarna är fria från snön igen, så att man kan ge sig ut på vägarna och jogga. Känna svetten komma krypande, utmattningen när passet är klart och lugnet och lyckan när man står i duschen och pulsen sakta börjar återgå till det normala. Gud så jag längtar! Men tills dess får jag kämpa på med lite inomhusträning, pilates, simmning och lunchpassen i skolan. Till helgen blir det nog 1 mil på skidorna :)
VÄLKOMMEN ENERGI!
Träning!
Men, träna gör jag ändå! Tack vare att jag går på en såpass bra skola som jag gör så kan jag träna på luncherna. Skolan erbjuder nämligen lunchpass, vilket är alldeles fantastiskt. Jag tänkte nu lägga upp ett exempel på hur en veckas aktiviteter ser ut för mig. Utöver min lilla planering så går jag även till skolan upp för ett brant (jävla) berg varje dag, det är en tortyr på morgonen kan jag lova!
Att börja simma startade jag med denna vecka. Jag fick en idé i söndags -"jag kanske borde börja simma?". Och nu finns det ett 11 gångers kort på badhuset i min plånbok. Perfekt nu när det är snö och kallt, då vill man inte ge sig ut för att jogga i kylan.
Tips för att hantera ditt sötsug
Under sommaren så åt jag knappt något godis alls, men nu när skolan startat igen så har det blivit en hel del socker. Det har blivit myskvällar med kompisar, lite glass, bakat en del osv. Det är helt okej att unna sig lite ibland, men vissa gånger kan sötsuget komma för ofta och bli till en jobbig vana.
Det är viktigt att skilja på sötsug och matsug, för de kan ofta blandas ihop. Tänk t.ex. på när du är hungrig men först måste handla innan du ska hem och laga mat. Ofta när man är hungrig i mataffären lockar godishyllorna något extremt, och matsuget omvänds snabbt till ett sötsug, eftersom sötsakerna är lättillgängliga och goda, samt höjer blodsockret snabbt (gör oss gladare och piggare, men bara för en kort stund).
Men, sötsug handlar inte bara om att äta godis och liknande, utan det kan också omvändas till att man går och småäter. Alla har vi nog känt oss sugna på kvällen och gått till kylskåpet eller skafferiet i jakt på något gott att mumsa på. Det viktigaste är att det inte blir till en vana. Jag är riktigt bra på att kylskåpsäta. Det är något jag verkligen inte är stolt över, och jag mår alltid dåligt av att kylskåpsäta. Men det är det där envisa sötsuget som slår till på helgkvällarna, och tillslut står man där och mumsar ost istället för choklad som man egentligen var sugen på...
5 enkla tips
- Ta en frukt! Frukt är alltid nyttigt och det kan faktiskt räcka med en frukt för att tillfredsställa sötsuget, eller sockerfallet på eftermiddagen.
- Många äter godis enbart på helgerna, det kan vara bra att bestämma sig för att bara äta godis och annat sött på helgerna. Dels för att kontrollera sötsuget, men även för att bibehålla en nyttig kost.
- Men, blir du jättesugen på choklad på en tisdag – så ät choklad! Det är i vissa fall bättre att tillfredsställa sina behov vid det tillfälle de inträffar. Annars kanske man går och bygger på sin längtan efter choklad, och när man på helgen äntligen "får" äta choklad så äter man den fast man kanske inte är sugen, eller ”svullar”, bara för sakens skull.
- Att förbjuda sig själv kan också vara ganska negativt. Den "den förbjudna frukten" (i det här fallet sötsaker) lockar mer än den tillåtna. Så ha ett öppet men sunt sinne!
- Om du har kraftigt sötsug ofta, försök undvika socker under en längre period. Om du är utan socker under en period så minskar även begäret för detta. T.ex. under mitt sommarlov var jag näsan aldrig sugen på sötsaker – nu är jag sugen ganska ofta eftersom jag ätit sötsaker oftare än jag brukar. Människokroppen gillar socker, men det gäller att hålla en jämn relativt låg nivå på sockerintaget.
Ta en frukt istället!